Master of None

 

10702c7e

 

Är tokförälskad i den nya TV-serien Master of None, vars första säsong finns på Netflix just nu. Seriens huvudperson är Aziz Ansari, känd från Parks and Recreation, och han har även skapat serien tillsammans med Alan Yang.

Serien handlar om Dev, en kille bosatt i New York, som försöker att slå igenom som skådespelare. Han har ett kompisgäng där alla på ett eller annat sätt försöker hantera det faktum att de är vuxna. Devs föräldrar kommer från Indien och flera avsnitt tar upp hur han blir diskriminerad på grund av sitt utseende (exempelvis blir han nekad att provfilma inför en roll när han vägrar att göra det med indisk brytning).

Seriens avsnitt är korta, ca tjugo minuter, och tempot är ganska långsamt. Ansari har jämförts med Woody Allen och på sätt och vis kan jag instämma, men samtidigt är Ansari helt och hållet sin egen. Och tonen i serien känns väldigt ny.

Master of None har även jämförts med TV-serien Girls och visst, vissa likheter finns: staden New York som bakgrund (den riktiga staden, inte fejk-New York som i Vänner), ett kompisgäng som går på fester och pubar, svårigheten att kombinera kärleksliv med karriär och så vidare. MEN, en stor skillnad är att huvudkaraktärerna i Master of None till skillnad från Girls är så snälla och sympatiska. Dev och hans kompisar behandlar varandra väl och när jag tittar på serien känner jag att så gärna skulle vilja vara en del av deras gäng. Detta känner jag inte alls när jag tittar på Girls där det är så mycket konflikter och bråk mellan kompisarna hela tiden.

Precis som min favvoserie Parks and Rec är Master of None hysteriskt rolig men lyckas även mellan skämten ta upp massor av viktiga, aktuella frågor, exempelvis rasism, diskriminering och feminism. Ser väldigt mycket fram emot säsong 2.

Här kan du läsa en bra krönika om serien.

Och här kan du läsa ett debattinlägg om bristen på mångfald i film- och TV-branschen, skrivet av Ansari själv.

 

Master of None

Master of None